Hundfolk har guld i mun.....upp kl 06.00....
det gäller att vara morgonpigg av sig när man är ute på hundaktiviteter. Man vill ju undvika den långa frukostkön.
Asti och jag hade valt viltintroduktion och viltbehandling idag. Det var lagom långt med 4 timmar före lunch. Håkan Johanzon pratade minnesbilder och hans kroppspråk är helt underbart. Det är så lättsamt att lyssa och se på att tiden bara flyger iväg. Alla hundar låg helt stilla bredvid ryggorna och Håkan var nöjd med att alla hundar kunde koppla av.
Asti fick först presenterad en kråka, som inte föll så där värst bra i smaken. Luktade lite, vände den och sen fick den vara. Därefter fick hon lukta på en and och det var roligare. Den nöp hon i och sedan bar hon den till mig. Så kom favoriten - Kalle (kanin), som hon ville äta upp.
Håkan kastade en kråka upp i en risig ogenomtränglig backe. Hon fick kämpa för att få ner den men när hon lämnat den hos mig var en vattenpöl mer intressant att dricka vatten ur så vi avslutade så med den minnesbilden att kråka kan man visst apportera.
Strax före lunch hördes åskan och himlen började täckas med svarta moln men det kom inget över oss (inte ännu i alla fall, kl 14.30).
Efter lunch slappade vi på sängen Asti och jag. Det passade bra med en halv dags kurs.
Hon har varit duktig och hållit ihop trots att det har hänt mycket runt omkring. Duktig på att fokusera och lärt sig koppla av mellan varven. Det är också en viktig träning som man glömmer bort ibland.
Jag är glad att jag stannade i den grupp jag blev tilldelad. (tyckte kanske att den var lite väl basic men..) Dels var Cinna en ny bekantskap, som var kul och duktig och dels för att nivån låg lite lägre än Astis kapacitet så hon fick varva ner emellanåt. Vi befäste det hon kunde i en ny miljö och med andra handar. Inga onödiga visslingar eller störande kommandon - hon fick hela tiden arbeta ifred och med svårigheter på sin nivå. Jag är jättenöjd.
det gäller att vara morgonpigg av sig när man är ute på hundaktiviteter. Man vill ju undvika den långa frukostkön.
Asti och jag hade valt viltintroduktion och viltbehandling idag. Det var lagom långt med 4 timmar före lunch. Håkan Johanzon pratade minnesbilder och hans kroppspråk är helt underbart. Det är så lättsamt att lyssa och se på att tiden bara flyger iväg. Alla hundar låg helt stilla bredvid ryggorna och Håkan var nöjd med att alla hundar kunde koppla av.
Asti fick först presenterad en kråka, som inte föll så där värst bra i smaken. Luktade lite, vände den och sen fick den vara. Därefter fick hon lukta på en and och det var roligare. Den nöp hon i och sedan bar hon den till mig. Så kom favoriten - Kalle (kanin), som hon ville äta upp.
Håkan kastade en kråka upp i en risig ogenomtränglig backe. Hon fick kämpa för att få ner den men när hon lämnat den hos mig var en vattenpöl mer intressant att dricka vatten ur så vi avslutade så med den minnesbilden att kråka kan man visst apportera.
Strax före lunch hördes åskan och himlen började täckas med svarta moln men det kom inget över oss (inte ännu i alla fall, kl 14.30).
Efter lunch slappade vi på sängen Asti och jag. Det passade bra med en halv dags kurs.
Hon har varit duktig och hållit ihop trots att det har hänt mycket runt omkring. Duktig på att fokusera och lärt sig koppla av mellan varven. Det är också en viktig träning som man glömmer bort ibland.
Jag är glad att jag stannade i den grupp jag blev tilldelad. (tyckte kanske att den var lite väl basic men..) Dels var Cinna en ny bekantskap, som var kul och duktig och dels för att nivån låg lite lägre än Astis kapacitet så hon fick varva ner emellanåt. Vi befäste det hon kunde i en ny miljö och med andra handar. Inga onödiga visslingar eller störande kommandon - hon fick hela tiden arbeta ifred och med svårigheter på sin nivå. Jag är jättenöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar